Kvällers! Ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig, men fram till dess var gårdagen hur mysig som helst. Eller förmiddagen var väl kanske inte så mysig, då det var ett återbesök hos en kurator för att tala om hur det har gått i sommar med exponeringsövningar och självklart med måendet också. Därefter blev det ett besök på gymmet för att träna höfter. Men sen jäklars blev det mys för fulla muggar vill jag lova! Då åkte jag först hem för att äta och göra mig iordning (okej, det kanske inte var så mysigt), men efter det. Jaha vad gjorde du då? Undrar ni säkert. Jo, jag åkte till Gustavsberg för att möta upp Denise och sen åkte vi ut och hämtade Max på förskolan. Sen åkte vi hem till dem och hämtade hundarna och begav oss ut på en skogspromenad, vilket var väldigt skönt och fridfullt. Efter promenaden var vi hemma hos hennes föräldrar tills det var dags att åka hem. En väldigt mysig och trevlig kväll blev det!

 

Väl hemma sen gosade jag med Sam och pratade om dagen, då mådde jag bra och det var inga konstigheter direkt. När jag sedan la mig och fifflade med mobilen började det kännas lite konstigt, men inte mer än så. Ju längre tiden gick blev jag bara svettigare och svettigare, och den molande smärtan började verkligen göra mer och mer ont. Hade legat i lite drygt en timme utan att väcka Sam, men tillslut gjorde det så sjukt ont att det inte gick att hålla ut längre. Den molande smärtan blev bara mer och mer intensiv och det började komma huggande intervaller som gjorde så jävla ont alltså. Då Sam hade druckit alkohol under kvällen kunde han inte köra, så han ringde till mamma och frågade om hon kunde köra in till akuten. Under tiden som vi väntade på mamma blev smärtan så intensiv att jag tuppade av. Det skulle inte kunna gå att ta mig ut till bilen i det skicket, varpå de ringde en ambulans som körde in oss istället. Påväg in i ambulsen gjorde det bara ondare och ondare, jag bara låg och kved och skrek. De proppade då i mig mängder med morfin och smärtan började sakta dämpas lite smått. Väl framme på Sös åkte vi upp till Gynakuten och de började göra lite undersökningar; som visade en sprucken cysta i vänster äggstock, precis som jag misstänkte. Skönt att den inte var stor och att jag slapp operera. Där blev vi iallafall kvar till sex i morse och kom sen hem runt sju.

 

Vid fyra-tiden idag överraskade Denise och Max mig med två kärlekspåsar. De hade alltså åkt hela vägen från Stavsnäs och hem hit bara för att lämna allt ni ser på bilden ovan. Alltså jag finner verkligen inga ord. Hur fantastiska är inte dessa? Tack för att du finns, min älskade amigo ♥